Svealand 1925: Forskjell mellom sideversjoner
Ingen redigeringsforklaring |
Ingen redigeringsforklaring |
||
| Linje 5: | Linje 5: | ||
[[Kategori:Broströmskoncernen]] | [[Kategori:Broströmskoncernen]] | ||
[[Bilde:svealand1.jpg|thumb|left|200px]] | [[Bilde:svealand1.jpg|thumb|left|200px|''Svealand'' såsom hon såg ut efter moderniseringen 1951. (Björn Waldenströms samling)]] | ||
Bygd i Tyskland 1925. Tillsammans med systerbåten ''Amerikaland'' var hon då Sveriges största lastfartyg med sina 20 600 tdw, från 1932 ökad till 22 780 tdw. Insatt på kontraktsfart för Bethlehem Steel i Baltimore med malmlastning i Cruz Grande, Chile och lossning i Sparrows Point vid Baltimore. Trafiken avbröts tillfälligt under andra världskriget sedan systerbåten ''Amerikaland'' hade sänkts, men återupptogs 1945. Sedan kontraktet fullgjorts togs ''Svealand'' hem till Sverige och moderniserades 1951 vid Götaverken i Göteborg, med bl.a. bättre och modernare bostäder för besättningen. Tonnaget var 22 630 tdw efter ombyggnaden. ''Svealand'' sattes sedan in på traditionell malmfart, bl.a. från Narvik till Kontinenten men även på andra trader, t.ex. från Sydamerika och Svarta Havet. Såld i maj 1969 för nedskrotning. (Björn Waldenström) | Bygd i Tyskland 1925. Tillsammans med systerbåten ''Amerikaland'' var hon då Sveriges största lastfartyg med sina 20 600 tdw, från 1932 ökad till 22 780 tdw. Insatt på kontraktsfart för Bethlehem Steel i Baltimore med malmlastning i Cruz Grande, Chile och lossning i Sparrows Point vid Baltimore. Trafiken avbröts tillfälligt under andra världskriget sedan systerbåten ''Amerikaland'' hade sänkts, men återupptogs 1945. Sedan kontraktet fullgjorts togs ''Svealand'' hem till Sverige och moderniserades 1951 vid Götaverken i Göteborg, med bl.a. bättre och modernare bostäder för besättningen. Tonnaget var 22 630 tdw efter ombyggnaden. ''Svealand'' sattes sedan in på traditionell malmfart, bl.a. från Narvik till Kontinenten men även på andra trader, t.ex. från Sydamerika och Svarta Havet. Såld i maj 1969 för nedskrotning. (Björn Waldenström) | ||
| Linje 12: | Linje 12: | ||
Bilde:09kaj3-4-svealand.jpg|''Svealand''lastar vid kaj 3. Detalj av vykort. (Björn Waldenström) | Bilde:09kaj3-4-svealand.jpg|''Svealand''lastar vid kaj 3. Detalj av vykort. (Björn Waldenström) | ||
Bilde:kaj3 svealand 1952.jpg|En annan bild av ''Svealand'' vid kaj 3. Ur MALM nr.1 1952. | Bilde:kaj3 svealand 1952.jpg|En annan bild av ''Svealand'' vid kaj 3. Ur MALM nr.1 1952. | ||
Bilde:svealand2.jpg|''Svealand'' lossar Narviksmalm i Rotterdam på 1950-talet. Bild ur boken "Tre generationer på sju hav" från 1965. | Bilde:svealand2.jpg|''Svealand'' lossar Narviksmalm i Rotterdam på 1950-talet. I motorpråmar går malmen sedan vidare till Ruhrområdet i Tyskland. Bild ur boken "Tre generationer på sju hav" från 1965. | ||
</gallery | </gallery | ||
Sideversjonen fra 7. mai 2008 kl. 19:58
Bygd i Tyskland 1925. Tillsammans med systerbåten Amerikaland var hon då Sveriges största lastfartyg med sina 20 600 tdw, från 1932 ökad till 22 780 tdw. Insatt på kontraktsfart för Bethlehem Steel i Baltimore med malmlastning i Cruz Grande, Chile och lossning i Sparrows Point vid Baltimore. Trafiken avbröts tillfälligt under andra världskriget sedan systerbåten Amerikaland hade sänkts, men återupptogs 1945. Sedan kontraktet fullgjorts togs Svealand hem till Sverige och moderniserades 1951 vid Götaverken i Göteborg, med bl.a. bättre och modernare bostäder för besättningen. Tonnaget var 22 630 tdw efter ombyggnaden. Svealand sattes sedan in på traditionell malmfart, bl.a. från Narvik till Kontinenten men även på andra trader, t.ex. från Sydamerika och Svarta Havet. Såld i maj 1969 för nedskrotning. (Björn Waldenström)
<gallery> Bilde:09kaj3-4-svealand.jpg|Svealandlastar vid kaj 3. Detalj av vykort. (Björn Waldenström) Bilde:kaj3 svealand 1952.jpg|En annan bild av Svealand vid kaj 3. Ur MALM nr.1 1952. Bilde:svealand2.jpg|Svealand lossar Narviksmalm i Rotterdam på 1950-talet. I motorpråmar går malmen sedan vidare till Ruhrområdet i Tyskland. Bild ur boken "Tre generationer på sju hav" från 1965.
</gallery